Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Leder i Leder 2023 i När kommer ministerrådet för transport?
Leder

När kommer ministerrådet för transport?

| Av Björn Lindahl, chefredaktör

Om statsministrarna verkligen vill att i Norden ska bli världens mest integrerade region bör det upprättas ett eget nordiskt ministerråd för transport och infrastruktur.

Den svenske parlamentarikern Kjell-Arne Ottossons budskap är glasklart – och han har fullt stöd från Nordiska rådet, som redan 2018 fattade ett enhälligt beslut under sessionen på Island om att rekommendera Nordiska ministerrådet att upprätta ett sådant ministerråd.

Det är egentligen något av en anomali att det inte redan finns. När det Nordiska ministerrådet etablerades 1971 fanns det redan ett kommunikationsutskott i Nordiska rådet och trafikfrågor diskuterades intensivt. I dag finns det elva ministerråd, samtidigt som varje land utpekar en nordisk samarbetsminister. I och med att alla de nordiska länderna nu ser ut att bli medlem av Nato, bör det reflekteras i Helsingforsavtalet. Varför inte passa på att upprätta ett ministerråd för transport- och infrastruktur samtidigt?

Ottosson påpekar att det just nu utreds och planeras många stora satsningar för att förbättra förbindelserna inom Norden. Själv har han nyligen presenterat en motion i Riksdagen om en ny, rakare och snabbare järnvägslinje mellan Oslo och Stockholm. 

Mest intensivt är det emellertid i förhållandet mellan Danmark och Sverige. Inte mindre än tre tunnelprojekt över Öresund har lanserats, delvis i konkurrens med varandra. Fayme Alm går igenom de olika projekten och låter förespråkarna för dem komma med sina bästa argument.

Marie Preisler har tagit färjan från Karlshamn i Sverige till Klaipeda i Litauen. Färjorna är arbetshästarna som plöjer igenom Östersjön. De är också ett exempel på att Nordens transporter alltmer utförs av andra länders arbetskraft. Flyger man med Norwegian söderut är cabinpersonalen lika ofta spansk som skandinavisk. Lågprisflyget har bidragit till att luftfarten nästan uteslutande organiseras som ett nav med ekrar, där huvudstädernas flygplatser är i mitten.

Kan nya trafikmönster uppstå när elflygplanen gör sin entré? Nordregio har kartlagt vilka flygförbindelser som sparar mest tid och som skulle kunna konkurrera med andra transportsätt.

I Reykjavik ligger andelen kollektivtrafik på en mycket låg nivå, bara 4%. Borgarlína är namnet på ett Rapid Transfer-system, där bussarna får egna filer och täta avgångar. Systemet kommer att innebära en enorm uppgradering av kollektivtrafiken.

Ett nytt ministerråd skulle också innebära ett ökat samarbete om andra sorters infrastruktur. I Finland har till sist, efter många sorger och bekymmer, den tredje reaktorn i kärnkraftverket Olkiluoto satts i kommersiell drift. Därmed kan Finland återigen bli självförsörjande på el. Men hur länge?

För elkonsumtion ökar snabbt. Datalagring är en ny stor konsument av el. Men entusiasmen har svalnat bland Nordens kommuner, som tidigare ivrigt försökte locka till sig den verksamheten, med förhoppningen att det skulle leda till tusentals jobb. Nu ställs frågan om en massiv del av elen som konsumeras i mindre kommuner ska gå till att lagra TikTok-videor? På Facebooks datacenter i Luleå blev det till sist bara ett 90-tal anställda.

Inte alla yrken påverkas lika mycket av digitaliseringen. Väktaryrket är ett sådant. Forskare på Arbeidsforskningsinstituttet i Oslo har gjort en rapport om väktare som visar att medan det fanns 2 500 väktare och 5 000 poliser på 80-talet, så gick väktarna om poliserna i antal ungefär år 2015. Då fanns det 11 000 väktare mot 9 600 poliser. Poliserna leder fortfarande i räknat i helårsarbeten, men väktarna har tagit över många ordnings- och kontrolluppgifter som polisen traditionellt tog hand om. Läs mer om utmaningarna väktarna står inför!

Till sist har vi intervjuat Stefano Scarpetta som de senaste tio åren har haft ansvar för arbete, sysselsättning och välfärdsfrågor inom OECD. Han ger historien om hur organisationen, som tidigare satte högre tillväxt mätt i bruttonationalprodukt högst, nu blivit en kraftig förespråkare för att tillväxten måste vara inkluderande, med argument som även kan övertyga finansministrarna:

- Ojämlikheten är inte bara negativt för den sociala sammanhållningen. Den kan också undergräva ekonomisk tillväxt, vilket alltid hade varit huvudmålet för OECD, säger han.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment