De nya jobben skapas i flaskhalsarna

Framför sig ser Kasvio inget mindre än en ny industrirevolution som för med sig snålare användning av resurser och ett ökat tryck på miljön. Målet att skära ner på koldioxidutsläppen tvingar fram helt ny tekniska lösningar som går mot en ekologisk strukturförändring.
Flaskhalsarna i utvecklingen, som tillgången till rent vatten, brist på energi eller det ökade behovet av särskilda lösningar för åldringar, kommer att erbjuda de nya jobben.

- Vi är snart sju miljarder människor. De tidigare industrirevolutionerna gällde bara industriländerna. Nu vet vi att det inte längre är möjligt.

För de nordiska länderna handlar det nu om att dra nytta av de demografiska förändringar i världen som skapar utrymme för nya former av näringsverksamhet. Som exempel tar Kasvio Indien där den arbetsföra befolkningen väntas växa med 110 miljoner människor fram till 2020 om en prognos från Goldman Sachs blir verklighet. De utgör en tredjedel av den ökade arbetsstyrkan i världen. Konsumtionen av livsmedel väntas öka 2,5 gånger, behovet av boende 4 gånger och efterfrågan på utbildning 5 gånger. Också i Pakistan och Bangladesh växer befolkningen snabbt liksom i Mellanöstern och Afrika.

Kina krymper

Däremot minskar befolkningen kraftigt i Västeuropa samtidigt som medelåldern blir allt högre.
Kina kommer tack vare omvandlingen från jordbruk och ineffektiv statliga industrier mot ett modernt näringsliv att uppleva många år av stark tillväxt och en expanderande arbetsmarknad, men enbarnspolitiken leder obönhörligen till att befolkningen åldras och krymper. Fram till år 2050 väntas Kinas befolkning minska med 200 miljoner människor. Den globala arbetsfördelningen förändras och kampen om arbetsplatserna hårdnar samtidigt som produktivitetskraven ökar.

Den stora globala frågan kommer att bli hur folk försöker ta sig ur fattigdomen och vilka effekter det får på miljön och resursanvändningen då konsumtionen ökar kraftigt. Enligt Kasvio visade finanskrisen att det nuvarande levnadssättet är ohållbart, vi rubbar klimatet med koldioxidutsläpp och samlar på oss skulder som kommande generationer ska betala tillbaks.

- Vi måste begränsa konsumtionen och utsläppen. Vi är nog förberedda på radikala beslut på en allmän nivå, så länge åtgärderna inte berör våra arbetsplatser.

Det är därför de nordiska forskarnas diskussion om hållbar utveckling i arbetslivet är så viktig. För ett år sen, när Sverige var EU-ordförande , ordnade Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap FAS, Vinnova och Svenska ESF-Rådet tillsammans en konferens om hållbart arbetsliv ur ett EU-perspektiv. Mötet utmynnade i ett inlägg till den nya strategin efter Lissabon-modellen, EU 2020, till Europeiska kommissionen.

Lokalt perspektiv

Kasvio menar att förändringar måste utgå från de egna arbetsplatserna och basera sig på en hållbarhetskalkyl med fyra dimensioner – ekonomisk, mänsklig, ekologisk och social. Är organisationen livskraftig, kan den betala min lön? Hur görs jobbet, klarar jag av det och vill jag jobba så här? Hur använder organisationen energi och hur sköts avfallsfrågorna? Är arbetsvillkoren socialt hållbara eller drabbas någon annan av det jag gör?

- De här grundvillkoren gäller oss alla.

Att utgå från den egna arbetsplatsen ger oss en känsla av att vi med små medel kan ändra på saker och ting jämfört med att titta på större strukturer där utmaningarna upplevs som oöverkomliga. Antti Kasvio påpekar att storföretagen arbetar mycket med de här frågorna och sysselsätter arbetslivsforskare som systematiskt ser på förändringsprocesser och hållbar utveckling.

- Nokia är ju ett bra exempel på ett företag som rankas bäst bland de företag som satsar på hållbar utveckling.

Som ett exempel på potentiella affärsmöjligheter ser han den egna organisationen, Arbetshälsoinstitutet och dess 800 anställda, som har en omfattande kompetens i form av forskning kring hur folk ska orka jobba längre. Kompetensen kan omvandlas till konsulttjänster som kan säljas företag och myndigheter.

- I Kina är ju all kompetens som gäller att förlänga arbetskarriären värd pengar.

Världen är på väg mot en ny tid av stark ekonomisk tillväxt och Antti Kasvio ser att de nya arbetsplatserna finns i de områden som utgör flaskhalsarna i utvecklingen: vatten, livsmedel, energi. Satsningarna på gröna jobb som en del av den europeiska stimulanspolitiken har redan pekat i denna riktning, även om de åtgärderna utmynnade i något av en bubbla. Potentialen är dock ingalunda uttömd.

- Vi i Norden har en bra möjlighet att komma med i den här tillväxtvågen, säger Kasvio och hoppas att penningstarka fonder och stiftelser, som oljefonden i Norge, ska ta fasta på möjligheterna.

- Jag tror fortfarande på den nordiska modellens konkurrenskraft, men den ska basera sig på en tillväxtstrategi som är kopplad till hållbar utveckling och flexibelt socialskydd.