Ny konvention ett lyft för arbetsmiljön till sjöss

Den nya sjöarbetskonventionen, som börjar gälla från 2011, innebär ett krafttag för arbetsmiljön för 1,2 miljoner anställda till sjöss. Det första certifikatet på att ett fartyg uppfyller kraven har nu skrivits ut av Det Norske Veritas, DNV.

- Än så länge har vi tiden med oss, men snart kommer den att arbeta mot oss, säger Georg Smefjell på DNV, som räknar med att klassningsbolaget kommer att skriva ut 6-8 000 certifikat som visar att den standard som krävs för arbetsmiljön och arbetsvillkoren ombord på ett fartyg uppfylls av rederiet.

Det första fartyget som klarade inspektionen var produkttankern Seacrown, som ägs av det grekiska rederiet Thenamaris.

- Det kommer att bli många inspektioner framöver och rederierna bör inte vänta för länge om de ska få sina fartyg godkända i tid, säger Georg Smefjell.

Den fjärde pelaren

Sjöarbetskonventionen, eller Maritime Labour Convention, MLC, som den kallas på engelska, beskrivs som den fjärde pelaren i arbetet att öka kvaliteten inom sjöfarten, vid sidan om tre andra konventioner som handlar om säkerhet och utsläpp från fartyg.

65 olika internationella standarder för arbetsvillkoren som införts under de senaste 80 åren har uppdaterats i MLC.

- Många grupper av anställda som tidigare inte omfattats av sjöfartskonventionerna tas också med i denna konvention, berättar Georg Smefjell.

I stället för att det bara är arbetsvillkoren till de sjömän som arbetar på däck eller i maskinrummet som regleras, används begreppet sjöfarare i den nya konventionen. Därmed kommer serveringspersonal, kockar och andra yrkesgrupper med.

Sjöarbetskonventionen sätter en internationell standard på nästan varje aspekt av arbetet till havs. Det gäller vilken minimumsålder de anställda måste ha och hur länge de kan arbeta. Det ställs krav till läkarundersökningar och att arbetsgivaren har ansvar för sjukvården och kostnaden för sjukfrånvaro. Nya krav ställs till arbetsmiljön vad gäller buller och vibrationer, som inte tidigare funnits med i de internationella konventionerna.

- De svenska rederierna uppfyller redan de flesta av dessa krav. Men för den internationella standarden för arbetsmiljön till havs kommer det innebära en stor förbättring, säger Mikael H Andersson, tidigare sjökapten och nu byrådirektör på Transportstyrelsen i Sverige.

- Ingen som är under 16 år får arbeta till sjöss, det ska vara 2,5 dagar betald semester per månad och det är glasklara regler om vilo- och arbetstider.

Sjöfarten är den mest globala av alla näringar. Ett skäl till att sjöarbetskonventionen införs är att få mer lika konkurrensvillkor för rederierna. Det ska inte löna sig för redare som dumpar lönerna eller som slarvar med arbetsmiljön.

Rätt till att inspektera

- Konventionens styrka är att varje medlemsstat som ratificerar den ges rätt att som hamnstat inspektera alla fartyg oavsett om flaggstaten ratificerat konventionen eller inte, skriver ensamutredaren Johan Franson, som sett på vad konventionen betyder för svensk sjöfart.

För de rederier som har certifikat för sina fartyg från DNV eller något annat klassningsbolag blir det en förenklad procedur. De rederier som saknar sådan kan räkna med en noggrann kontroll.

Om det visar sig att ett utländskt fartyg efter en inspektion inte uppfyller kraven i konventionen och  förhållandena ombord är klart farliga för sjömännens säkerhet, hälsa eller trygghet, eller den bristande efterlevnaden utgör en allvarlig eller upprepad överträdelse av kraven i konventionen skall inspektören se till att fartyget inte går till sjöss förrän bristerna rättats till.