EU-kommissionen kritisk till svenska lagar

Kommissionen kritiserar även en annan lagregel som gör att en arbetsgivare som fått ett krav från Arbetsmiljöinspektionen om att vidta åtgärder kan slippa undan genom att ombilda företaget, så att en ny arbetsgivare formellt sett uppstår. Båda ärendena är resultat av att svenska fackliga organisationer har klagat hos kommissionen.

2007 infördes nya regler om tidsbegränsade anställningar i den svenska lagen om anställningsskydd. Sedan dess kan arbetsgivare fritt anlita ett obegränsat antal arbetstagare på så kallad allmän visstidsanställning i upp till två år, utan att behöva någon särskild motivering för att anställningen ska vara tidsbegränsad. Det är också tillåtet att anställa på begränsad tid för vikariat, för säsongsarbete och för att prova en arbetstagare i upp till sex månader innan han eller hon får en tillsvidareanställning (”fast anställning”). Arbetstagare som har fyllt 67 år kan alltid anställas på begränsad tid.

Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, anmälde då Sverige till Europeiska kommissionen och hävdade att de nya reglerna strider mot EU:s visstidsdirektiv. Direktivet utgår från att tillsvidareanställning ska vara huvudregel och kräver att medlemsstaterna inför regler som hindrar missbruk av upprepade tidsbegränsade anställningar. Som de svenska reglerna är konstruerade finns ingen effektiv spärr mot missbruk, eftersom det är möjligt att ha samma person anställd på olika typer av tidsbegränsade anställningar efter varandra i princip hur länge som helst, utan att han eller hon blir tillsvidareanställd, menar TCO.

Kommissionen började ställa frågor till den svenska regeringen, som har svarat att klagomålen är obefogade. Den påpekar bland annat att en arbetstagare som haft allmän visstidsanställning hos samma arbetsgivare mer än två år automatiskt blir tillsvidareanställd. Detsamma gäller om han eller hon varit vikarie i mer än två år.

Men kommissionen menar att det krävs en tydlig gräns för hur länge någon sammanlagt kan vara anställd utan att vara tillsvidareanställd och skickade i mars en så kallad formell underrättelse, det första formella steget i en procedur som kan sluta med att Sverige stäms inför EU-domstolen. Regeringen har dock ytterligare en chans att försöka övertyga kommissionen om att lagen inte behöver ändras.

I ett annat fall har proceduren gått ett steg längre. Här är det fackförbundet SEKO som har klagat till kommissionen. Bakgrunden var att Arbetsmiljöverket hade utfärdat ett så kallat föreläggande där det krävde att det företag som skötte driften av tunnelbanan i Stockholm skulle vidta åtgärder för att skydda förarna mot våld. Innan några åtgärder hade vidtagits fusionerades det företaget med sitt moderbolag och upphörde därmed formellt att existera. I och med det upphörde också föreläggandet att gälla, trots att samma verksamhet med samma personal och samma arbetsmiljöproblem fortsatte som tidigare. Inte förrän två och ett halvt år efter det första föreläggandet utfärdade Arbetsmiljöverket ett nytt sådant mot den nya arbetsgivaren.

Att Arbetsmiljöverkets krav automatiskt upphör att gälla om arbetsgivaren formellt byter identitet är ett systemfel som kan fördröja åtgärder som behövs för att skydda arbetstagarnas säkerhet och hälsa, menar kommissionen. Den kräver därför att Sverige ändrar reglerna för att svensk rätt ska stämma överens med EU:s ramdirektiv om hälsa och säkerhet i arbetet.