Arbetsmiljön ska stärka den svenska konkurrenskraften

När regeringen lade fram den nationella handlingsplanen för arbetsmiljöpolitiken var det den första i sitt slag i Sverige. Den omfattar tiden fram till 2015 och visar framför allt vilken inriktning regeringen vill se på arbetsmiljöområdet de kommande fem åren. Flera av förslagen ska konkretiseras under tidsperioden.

 - Det är en gammal sanning att dålig arbetsmiljö får stora ekonomiska konsekvenser för individen, för verksamheten där individen arbetar och för samhället som tar hand om kostnaderna. Det är något vi inte har råd med och arbetsmiljön är en viktig komponent för att minska utanförskapet, sa migrationsminister Tobias Billström, som var tillförordnad arbetsmarknadsminister när han presenterade handlingsplanen. 

Plats för människor med olika förutsättningar

Han betonade att Sverige står inför stora demografiska utmaningar på arbetsmarknaden och att alla krafter kommer att behövas. Därför måste det skapas en god arbetsmiljö, som rymmer människor med olika förutsättningar, till exempel äldre eller personer med någon funktionsnedsättning. En god arbetsmiljö ska förhindra utslagning, men också kunna hjälpa människor som står utanför arbetslivet att komma tillbaka i arbete. Här finns tankar att Arbetsmiljöverket tillsammans med arbetsförmedlingen ska kunna ge stöd till enskilda arbetsplatser. Behovet av kunskap och information kring arbetsmiljö är också en prioriterad fråga. Dels vill man lägga in undervisning i arbetsmiljö redan på gymnasienivå, för de yrkesinriktade utbildningarna, men man uttrycker också en önskan att arbetsmiljö ska finnas som en del i universitetsämnet samhällskunskap. Regeringen, som under förra mandatperioden lade ner Arbetslivsinstitutet, ALI, skriver också att det finns behov av någon form av sammanhållande aktör för kunskapsförmedling. Hur en sådan ska se ut, eller var den ska finnas är inte konkretiserat.

Man vill också följa och lyfta fram goda arbetsmiljöer, genom att utveckla ett IT-system där arbetsgivarna själva enkelt kan se styrkor och svagheter i sitt arbetsmiljöarbete. Resultatet, som blir en slags arbetsmiljömärkning, ska sedan kunna läggas ut på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Samtidigt utreds också möjligheten till sanktioner på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet och ett förslag ska presenteras i mars 2011.

I handlingsplanen betonas viljan att skapa en positiv känsla kring arbetsmiljöarbete. Den goda arbetsmiljön kan bli sett sätt att locka till sig attraktiv arbetskraft, att ha ett positivt och utvecklande klimat på arbetsplatsen och därigenom kunna utveckla verksamheten och skapa konkurrensfördelar.

- Det är viktigt att vända på diskussionen. Ofta är arbetsmiljö synonymt med risker, men vi vill vidga begreppet och se en god arbetsmiljö som en möjlighet. Den ska vara hälsobefrämjande, främja verksamheten, öka produktionen och därigenom konkurrenskraften, sa Tobias Billström.

Arbetsmiljön är en del av välfärden

Arbetsmiljöverket är den myndighet som är ytterst ansvarig för att tankarna i handlingsplanen blir verklighet, men ännu har den inte lett till några konkreta åtgärder eller förändringar. Först vill verkets generaldirektör Mikael Sjöberg att den ska behandlas av riksdagen, så att de också ser vilka synpunkter riksdagen skickar med. Något datum för riksdagsbehandlingen är ännu inte fastställt.

- Det viktigaste just nu är att handlingsplanen ökar tydligheten inom arbetsmiljöområdet och att den lyfter fram betydelsen av arbetsmiljöfrågorna på högsta politiska nivå.  Den startar och möjliggör en diskussion om att en bra arbetsmiljö minskar frånvaro och är motiverande för att arbeta mer och längre upp i åldrarna, vilket gör länder rika. Arbetsmiljön blir en del i den diskussion som förs i många europeiska länder om hur man ska bevara välfärden, säger Mikael Sjöberg.

I början av förra mandatperioden minskade anslagen till Arbetsmiljöverket, vilket bland annat resulterade i färre skyddsinspektörer. Sedan dess har verket fått extratilldelningar och i förra budgetpropositionen slogs fast att de extra miljonerna skulle bli permanenta. Verket har framför allt tre redskap till sitt förfogade för att arbeta för en bättre arbetsmiljö – det är regler, inspektioner och information och kommunikation. I handlingsplanen poängteras betydelsen av information och kommunikation och allt mer tyngdpunkt läggs på detta, berättar Mikael Sjöberg. Han tycker också att det är bra att regeringen slår fast att det behövs någon form av sammanhållande aktör för kunskapsförmedling.

- Jag är positiv till det. Det är rätt att titta på frågan och det har varit svårare för aktörerna inom arbetsmiljöområdet att få fram relevant information sedan Arbetslivsinstitutet lade ner, säger Mikael Sjöberg.

Så småningom ska Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket presentera ett förslag hur de tillsammans kan stötta företag att jobba för att minska utanförskapet. Ett pilotprojekt som handlar om screening ska presentera sina resultat 2012. Att screening av alla företag skulle bli aktuellt, är dock tveksamt, säger Mikael Sjöberg. Det är för dyrt. Däremot ger den möjlighet att utveckla nya metoder och ny teknik som i sin tur kan leda till att man når fler arbetsplatser och blir mera synliga. Regeringen uttrycker också en vilja för att arbetsmiljömärka företag i handlingsplanen.

- Vi är inte främmande för arbetsmiljömärkning, men det är svårt. Erfarenheterna från Danmark visar att deras system heller inte varit smärtfritt. Vi kan också märka en större försiktighet i förhållande till märkning från politiskt håll än tidigare, säger Mikael Sjöberg.

Konkreta förslag efterlyses

Inför arbetet med den nationella handlingsplanen har arbetsmarknadens parter deltagit i en samrådsgrupp som mötts vid flera tillfällen. I handlingsplanen betonas också betydelsen av att arbetsmarknadens parter har en viktig roll i arbetet med handlingsplanen för arbetsmiljö.

- Regeringen har definierat problemen med arbetsmiljön ungefär som vi, till exempel vill de bryta utanförskapet genom ett mer inkluderande arbetsliv och anpassa arbetsplatserna så att man kan vara kvar. Det är bra, men vi efterlyser mer konkreta åtgärder och också de resurser som dragits bort från arbetsmiljöarbetet under de senaste åren, bland annat genom färre skyddsinspektörer och nedläggningen av Arbetslivsinstitutet, ALI, säger Ulrika Hagström som är utredare på Tjänstemännens centralorganisation, TCO, och som deltagit i samrådet.

Bra arbetsmiljö har ett egenvärde

Ulrika Hagström är positiv till tankarna att en god arbetsmiljö kan bidra till bättre konkurrensförmåga, men tycker samtidigt att det känns lite konstruerat. Man måste ju jobba för en bra arbetsmiljö oavsett vad det betyder för konkurrensen, anser hon. Hon är heller inte negativ till arbetsmiljöcertifiering av arbetsplatser, men anser att det är en resursfråga. Om det är brist på resurser, så är det bättre att screena de som är i riskzonen än att screena alla.

Flera av arbetsmarknadens parter har varit kritiska både till att handlingsplanen saknar konkreta förslag och att de inte har fått ha synpunkter på slutprodukten.

- Vi fick framföra vad vi ville, men vi har inte delgivits innehållet eller fått reflektera över det. Det tycker jag och flera med mig är tråkigt, säger Ulrika Hagström

Eva Kovar, jurist på Svenskt Näringsliv, delar inte kritiken mot samrådsgruppens arbete. Utgångspunkten för samarbetet var samråd för en handlingsplan, inte att delta i ett remissarbete för nya lagförslag. Hon är också nöjd med den nya handlingsplanen.

- Den har en offensiv och spännande innebörd och jag hoppas att det även i fortsättningen blir ett konstruktivt samråd  tills

Utbildning för ökad kunskap

ammans med parterna där de lyssnar och lär av det vi har att framföra, säger Eva Kovar.

Hon ser särskilt positivt på tankarna att införa arbetsmiljökunskap i flera utbildningar, till exempel på gymnasienivå. Det är ett arbete hon hoppas kommer igång så fort som möjligt. Hon är besviken att det inte finns fler konkreta förslag kring detta i handlingsplanen.. Tanken är att utbildningen ska formas efter vilka mottagarna är. För de unga som ska ut i arbetslivet kan det vara viktigt att känna till vilka regler man har att luta sig emot och för dem som i framtiden ska konstruera teknik eller miljöer som blir andras arbetsmiljö är det viktigt att ha ett arbetsmiljötänkande i utbildningen. Också de som är framtidens ledare bör ha grundläggande kunskaper om arbetsmiljön. Däremot är Svenskt Näringsliv helt emot arbetsmiljömärkning av företag. I stället vill organisationen se om det går att bygga in incitament i arbetsskadeförsäkringen, så att de företag som jobbar bra med arbetsmiljö kan få lägre försäkringspremier och vice versa.

- Det är bättre än en arbetsmiljömärkning eller ett smiley-system som danskarna har. Dels är det ett dyrt system att screena alla företag och man måste också ställa frågan vad det är för problem man får svar på och hur det skulle bidra till en bättre arbetsmiljö. Vi säger absolut nej till detta, säger Eva Kovar.