Guðbjartur Hannesson - isländsk minister för välfärden

- Det är ingen omöjlig uppgift, säger Hannesson till Arbeidsliv i Norden.

- Vi har en klar och tydlig vision och policy. Och med ett krafttag hos en duktig och kompetent personal på mellan 80 och 90 personer fruktar jag ingenting.

För närvarande får Hannesson så gott det går dela på sig mellan sina två departement, socialdepartementet och hälsovårdsdepartementet, och Alltinget, där han representerar det socialdemokratiska regeringspartiet Samfylkingin (Alliansen).

- Just nu är det lite stökigt i parlamentet på grund av förslaget om att återuppväcka Landsdomstolen, säger han.

Landsdomstolen är en speciell domstol som kan åtala och döma ministrar för tjänstefel i arbetet.

- Det blir långa arbetsdagar, men det är jag van vid. Jag försöker ändå prioritera fusionen av departementen.

Under socialdepartementet hör såväl social- och socialförsäkringsfrågor som frågor rörande arbetslivet. Hannesson berättar att den senare delen inte kommer att förändras. Synergin av att slå ihop departementen kommer först och främst att märkas inom vården för äldre och rörelsehindrade.

- Som det är nu behandlas dessa frågor i bägge departementen.

Snabb politisk karriär

Guðbjartur Hannesson fick snabbt en framträdande plats på den politiska scenen i Island. Hans kollegor i Samfylkingin har länge känt honom som både pålitlig och arbetsam. De valde honom som ordförande för Alltingets budgetnämnd. Han hade då blivit hårt prövad under en period med svåra tvister om betalning av de så kallade Icesave-skulderna i Nederländerna och Storbritannien.

På frågan om det inte är ett gigantiskt ansvar att nu ta hand om halva statsbudgeten som hälsovårds- och socialminister, svarar Hannesson att just varit ordförande för budgetnämnden under ett helt år.

- Den ansvarar för hela budgeten.

Det blir nedskärningar

Han säger att trots att man försöker slå vakt om välfärdsfrågorna i budgeten för nästa år, måste islänningarna förbereda sig på en nedskärning på cirka fem procent. Värre blir det på kultursidan. Det blir nödvändigt att reducera den statliga driften till vad ekonomin tål, samtidigt som effektiviteten ökas.

Pengarna bör användas på människor direkt, inte på överbyggnad, mellanhänder eller spekulation:

- Nu måste vi få bukt med den galopperande arbetslösheten. Det passar inte in i islänningarnas beteende att gå utan jobb. Vi måste hitta alla bra och förnuftiga sätt att använda våra resurser på: Fisken i havet, energin i jorden, turistnäringen samt vår kreativitet och innovation.

Tunga räntekostnader

Var femte krona går till räntekostnader, säger Hannesson, som vill ändra ränta till välfärd. Då blir det brådskande att betala skulder.

- De övriga nordiska länderna har hjälpt oss med nya lån. Det har betytt väldigt mycket för oss. Nordiskt samarbete, inte minst inom välfärden är ytterst viktigt. Vi kan hjälpa varandra med utbyte av kunskap och erfarenheter och stötta varandra på det internationella planet. Vi behöver allt stöd vi kan få, nu när vi ansöker om medlemskap i EU.

Guðbjartur Hannesson, blivande välfärdsminister, säger att han ser positivt på framtiden. Islands ekonomi ser ut att vara på rätt väg. Den ekonomiska tillväxten ligger sex månader före målen, arbetslösheten har äntligen börjat sjunka och inflationen har minskat från 18,6 procent till 4,5 procent på ett och ett halvt år.

Måste blicka framåt

- Vi måste kunna förlåta, säger han med hänvisning till undersökningen av om den svåra ekonomiska krisen berodde på at det begåtts kriminella handlingar eller försummelse inom finanssektorn, handeln och politiken.

-Vi måste hitta en lösning för det gamla och kunna blicka framåt.