Förbättrad nordisk arbetsmarknadsstatistik ger nya insikter

Antalet tabeller har ökat från 3 till 28 och statistiken är nu mer uppdaterad. Det är också möjligt  att själv välja vilka länder man vill jämföra och det går enkelt att förkorta eller förlänga den tidsperiod man vill se på. Samtidigt ges det också förklaringar på skillnader i statistiken, så att man undviker fallgropar.

Du hittar statistiken här: 

Följ med på en liten statistisk rundresa, som visar på några av de största skillnaderna mellan de nordiska länderna just nu.

Bruttonationalprodukt

Källa: Nordic Statistics database 

Vi börjar med bruttonationalprodukten, där Norge verkligen har skiljt sig ut de senaste åren. Skälet till den mycket kraftiga ökningen av Norges bnp är Rysslands invasion av Ukraina 2022. Det fick priset på naturgas att skena. Även om Norges bnp ökade kraftigt betyder inte det att invånarna fick lika mycket mer pengar. Det mesta sparas i Norges oljefond. 

- Norge är det landet i Europa som har tjänat mest pengar på kriget hiottills. Våra extra inkomster har redan passerat 1 500 miljarder kronor, huvudsakligen på grund av ökade energipriser, speciellet vad gäller naturgas, skriver Bård Standal, vice ordförande i arbetsgivarorganisationen Fornybar Norge.

En annan omvälvande händelse var coronapandemin. Den fick arbetslösheten att öka snabbt i alla de nordiska länderna – men ändå lång mindre än i USA, som inte har motsvarande sociala skyddsnät som i Norden.

Inflation

Graferna visar det harmoniserade konsumentprisindexet 

Pandemin ledde också till en ökad inflation. Diagrammen ovanför är ett exempel på hur viktigt det är med färsk statistik. Ser man bara på årsstatistiken till vänster, ser det ut som om alla länder fortfarande har en ökande inflation.  Månadsstatistiken från och med september 2022 visar en annan bild. Där visas skillnaden månad för månad jämfört med samma period året innan.

Sysselsättning

Grafiken visar sysselsättningsgraden efter rapporterande land och kvartal.

Sysselsättningsgraden skiljer sig avsevärt mellan de nordiska länderna. Alla de nordiska länderna har en högre grad än EU-genomsnittet. Men Island sticker ut med en sysselsättningsgrad på nästan 88 procent. Finlands sysselsättningsgrad är mer än tio procentenheter lägre. Om Färöarna hade visats separat från Danmark skulle de emellertrid ligga i topp med en sysselsättningsgrad på 90 procent.

Sjukfrånvaron

En av de största skillnaderna är statistiken om sjukfrånvaron. Där ligger Norge betydligt högre än de andra länderna. Orsaken? De norska reglerna för sjukfrånvaro är de mest generösa i hela Norden.

Det finns inte några karensdagar där den sjuke själv får ta stöten. Det betyder att de anställda inte förlorar några pengar om de blir sjukskrivna en kortare period. Arbetsgivaren står før de førsta 16 dagarna. Därefter är det den norska välfärdsmyndigheten NAV som betalar ut sjukersättningen.

Arbetsskador 

Coronapandemin har också gett utslag i statistiken för arbetsskador. Här kan det se ut som om Danmark haft en mycket värre utveckling än de andra nordiska länderna.

Men i en fotnot framgår det att Danmark räknar corona som en yrkesskada om den som drabbats smittats som en följd av sitt arbete. Det gör inte de övriga länderna.