Kan inflytandekaféer och demokratihjältar få oss att må bättre?

- Ökningen i de psykiska hälsoproblemen bland unga är en av de största utmaningarna för folkhälsan i de nordiska länderna, sa Norges statsminister Erna Solberg, när hon öppnade toppmötet.

Värd för toppmötet är den norske hälsoministern Bent Høie, som inte vill skilja för mycket på psykisk och fysisk hälsa.

- Det är ett större sammanhang än vi tror. Vi vet att det att vara aktiv betyder mycket både för den psykiska och fysiska hälsan. Får vi inte sova påverkar det både psyket och fysiken och att kunna vara tillsammans med andra betyder mycket både för kropp och själ.

Norges hälso- och omsorgsminister Bent Høie.

- Att vara ensam är lika skadligt som att röka 12 cigaretter per dag, hävdade Bent Høie.

Samtidigt vill han hålla isär de olika åldersgrupperna:

- Ungdomar är en egen åldersgrupp. De är inte äldre barn, eller yngre vuxna, utan sin helt egna åldersgrupp, poängterade han.

Det är där utmaningen för de politiker som vill förbättra den psykiska hälsan i ett land ligger. Det som skapar ett gott liv handlar om så mycket: familj, skola, fritid och arbete. Samtidigt har det byggts upp ett system som styckar upp livsloppet i olika perioder. Dagis, grundskola, mellanstadiet och högstadiet styrs av olika grupper av personer som knappt har hunnit lära känna ett barn eller en ungdom förrän det är dags för att de slussas vidare i systemet. Och då talar vi bara om undervisning.

Bättre samarbete krävs

Ambitionen med det nordiska toppmötet är att fånga upp de som har psykiska problem tidigare. Då måste utbildningssektorn och hälsosektorn såväl som arbets- och välfärdssektorn samarbeta bättre. 

- Norge har under sin ordförandeperiod i det Nordiska ministerrådet tagit initiativet till ett tre-årigt projekt. Det ska sprida erfarenheter och kunskap mellan de nordiska länderna, bland annat om hur olika förvaltningsnivåer och sektorer ska kunna samarbeta så bra som möjligt, sa statsminister Erna Solberg.

Som alltid i det nordiska samarbetet handlar det om att lyfta fram de goda projekten och att lära av varandra.

- Men det hade varit bra om vi också kunde lära oss av varandras misstag, påpekade Jari Partanen, statssekreterare i familj- och omsorgsdepartementet i Finland.

Han lyfte fram ett tal för att visa de stora konsekvenserna den psykiska ohälsan:

- 49 procent av alla förtidspensioneringar i Finland sker på grund av psykiska problem.

Behovet av att bli sedd

Som en röd tråd genom hela toppmötet handlade det om det mänskliga behovet av att synas och göra sig hörd.

Fyra av de nordiska ungdomarna som deltog på konferensen: Rosa Maria Boasdottír, Island; Jenna Wahlstén, Finland; Gabriel Malmer, Sverige och Emilie Agergaard, Danmark.

Samtidigt poängterade flera av de ungdomar som deltog på toppmötet att det inte räcker att någon lyssnar på vad de har att säga, om det inte också ger dem en möjlighet att påverka beslut som berör en själv.

- Ibland verkar det som om de tänker att bara vi har med en ungdom så är det bra. Men dålig representation kan vara värre än ingen representation alls, sa Karoline Nylander, från Norge.

Rösträtt vid 16 år?

Vill man verkligen lyssna på vad ungdomarna har att säga kanske det hade varit en god idé att sänka rösträttsåldern till 16 år?

Hälsominister Bent Høie lät frågan gå vidare till Oliwer Karlsson, projektledare för ALLA UNGA i Lund kommun i Sverige.

- Det är god idé, men det är också viktigt att se på varför ungdomar som har rösträtt inte röstar, sa Oliwer Karlsson.

Tillsammans med andra kultur och fritidsförvaltningen i Lund presenterade han ALLA UNGA, ett av flera projekt som presenterades under dagen.

Projektet har haft som mål att öka inflytandet och delaktigheten även för unga med ”intellektuell funktionsvariation”.

- Det är ett begrepp vi använder för att vi inte vill stödja en syn om att det finns ett sätt att vara som är normalt och ett som är onormalt, säger Oliwer Karlsson.

- Det handlar bara om att den som har en intellektuell funktionsvariation har andra verktyg i verktygslådan än de som inte har det.

I Sverige finns det så kallade särskolor för elever som har svårigheter att till exempel ta emot, bearbeta och förmedla information.

Inte alla hittade till Ungdomstingen

I Lunds kommuns ungdomsarbete blev det uppenbart att dessa elever inte var representerade på de Ungdomsting som kommunen arrangerade ett par gånger per termin. På mötena kunde ungdomar diskutera frågor som var viktiga för dem, samt träffa beslutsfattare och andra nyckelpersoner från kommunen.

 Samtidigt visade studier som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF), att ungdomar med funktionsnedsättning i större utsträckning ser negativt på framtiden. 7,7 procent i gruppen med funktionsnedsättning är mycket pessimistiska jämfört med 1,7 procent bland övriga unga. Hela 20 procent upplevde att de hade för mycket fritid (mot 9,5 procent ) och 34 procent ansåg att det inte hade någon möjlighet att påverka (mot 25 procent mot övriga  unga).

En rad olika initiativ har tagits med fantasifulla namn som Inflytandekaféer och Demokratihjältar. Det första är en variant av Ungdomstinget, men förbehållet de elever som går i särskolor. Utgångspunkten var att målgruppen tydligt uttryckte att de vill ha mer att göra på sin fritid , samtidigt som deras möjlighet till inflytande är begränsat. Lärarna berättade att deras elever gillade att gå på café och därför slogs de två aktiviteterna ihop.

Saknas förebilder

Demokratihjältar är ett svar på att det ofta saknas förebilder för de unga i särskolan. Demokratihjältarna är unga vuxna som själva har erfarenhet av att gå på särskola. Deras främsta uppgift är att finnas tillgängliga på Inflytandecaféerna för att alla som kommer dit ska känna sig välkomna.

De tre huvudaktiviteterna på caféerna är fika, workshops och grafisk facilitering. Det senare är en metod där tankar och idéer ritas upp för att förtydliga åsikter. Eftersom många i målgruppen har begränsad möjlighet att läsa och att skriva, och ibland också att prata, blir bilder ett annat sätt att kommunicera.

Det är en metod som under hela toppmötet  användes för att skildra diskussionen som fördes om psykisk hälsa, där hälsominister Bent Høie vågade på sig en definition:

- Psykisk hälsa är att mästra sitt eget liv.

Esther Buchmann tecknar och skriver om konferensen.