Åtta nordiska mansforskare ska studera de nordiska männens förhållande till arbete och familj. Pengar har beviljats av Nordiska Ministerrådet och projektet pågår från april i år och tre år framåt.
Många män upplever idag samma svårigheter som kvinnor med att kombinera arbete och familj, det vill säga de lever under samma tryck. Vi vill nu försöka finna mäns egna bidrag till jämställdhet och välfärdsutveckling, säger Øystein Holter, forskare vid Arbeidsforskningsinstittutet i Oslo.
Av tradition har könsperspektivet i regel applicerats på kvinnor i frågor som rör jämställdhet, arbete och familj. Männens privilegium, alternativt ett tecken på tröghet i forskarsamhället, har varit att inte definieras som kön. Det är detta perspektiv som den nordiska forskargruppen nu vill ändra på. Initiativet väcktes genom möten i olika workshops mellan mansforskare i den nordiska miljön.
- Vi har varit en grupp som haft stor glädje av samarbete inom området. Mansforskning är ännu ett mycket litet forskningsområde, och det blir ett forskningsfält först när vi ser det i nordiskt perspektiv, säger Øystein Holter.
Åtta forskare från Norge, Sverige, Finland, Danmark och Island kommer att utveckla teori och metoder för att klarlägga mäns roller, framför allt i förhållande till hur de kombinerar arbete och familjeliv. Arbetet kommer också att följas upp av nationella projekt. Gruppen är tvärvetenskaplig och består av fem sociologer, en etnolog, en idéhistoriker och en pedagog. En arbetsgrupp från Finland, Island och Norge arbetade fram en projektansökan och Nordiska Ministerrådets välfärdsgrupp beviljade 3,3 miljoner kronor.
- Vi kommer att fokusera på män som bryter de traditionella könsrollerna och som deltar mer i omsorgs- och hushållsarbete. Hittills har det funnits en tendens att männen blir synliga i förhållande till kvinnornas möjlighet att kombinera arbete och familj, men nu vill vi gå ut och fråga männen själva hur de gör och vilka val de gjort för att få omsorgen om de närmaste att fungera. Ett tecken på social innovation kan till exempel vara att använda sig av hemmakontor så att barnen får kortare dagar, säger Øystein Holter.
Just hemkommen från en oljeplattform i Nordsjön, där han intervjuat ett tiotal män, är han säker på att detta är frågor som engagerar männen. De vill gärna tala om hur de till exempel kombinerar pendling och familjeliv.
Familje- och omsorgsperspektivet står också starkt i samhället just nu, men i ett bredare perspektiv än enbart jämställdhet. Män är till exempel mer respektfulla mot kvinnors materiella bidrag till familjerna än tidigare, hävdar Øystein Holter.
Som särskilt spännande nämner han utvecklingen på Island. Från nyåret kommer den reform som innebär att en tredjedel av föräldraledigheten kommer att ges till kvinnan, den andra tredjedelen till mannen och den sista tredjedelen blir valfri. Det vill säga, män och kvinnor jämställs i förhållande till vården av de nyfödda barnen. Det är ett brott mot traditionen i både Sverige och Norge där man först ger ledig tid till mamman, därefter får pappan lite tid – en egen månad.
Sådana reformer har fått större uppslutning än man trott och nu är det intressant att se hur en mer balanserad modell fungerar, tycker Øystein Holter. Projektet är ännu i sin början. Man kommer att göra kvalitativa intervjuer med strategiskt valda män som man vet är intresserade av kön och sociala innovationer, till exempel män som arbetar deltid eller tar pappaledigt.
- Vi kommer också att intervjua ledare som uppmuntrar män att ta ledigt för att delta i omsorgen av barnen. Att lyssna till deras berättelser om hur det är att stå för något nytt i organisationen är en av många spännande inslag, säger Øystein Holter.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.