- Strukturerna upprätthåller den könsdelade arbetsmarknaden

Det säger Malin Allert till Arbeidsliv i Norden. Hon är utredare på Jämställdhetsmyndighetens avdelning för analys och uppföljning.

Malin Allert. Foto: Privat

För att minska könssegregationen på arbetsmarknaden och motverka könsbundna studie- och yrkesval arbetar myndigheten utifrån två perspektiv:

• Dels genom att analysera och följa upp utvecklingen i samhället i relation till jämställdhetspolitiken. Till exempel genom att analysera könssegregeringen på arbetsmarknaden och i utbildningssystemet – ett kvantitativt perspektiv.
• Dels genom att granska normer och värderingar bakom siffrorna - ett kvalitativt perspektiv.

- Här i Sverige har vi en mycket könssegregerad arbetsmarknad. Majoriteten av alla som arbetar på svensk arbetsmarknad gör det inom ett yrke som är dominerat av det egna könet. Knappt 20 procent jobbar inom ett yrke med jämn könsfördelning, säger Malin Allert och tillägger:

- Men det blir inte hela sanningen för med jämn könsfördelning avses en könsfördelning på 40/60 och inte 50/50.

Myndigheten identifierar att det är arbetsmässiga faktorer som lön, arbetstider, arbetsmiljö som påverkar val av studier och arbete.

Kvinnoarbete ger låg status

Det Jämställdhetsmyndigheten ser som största hindret för att nå en mindre könssegregerad arbetsmarknad är att kvinnodominerat arbete undervärderas. Det framkommer när lönerna jämförs med dem inom motsvarande mansdominerade arbeten, liksom hur arbetsmiljön ser ut och hur arbetet är organiserat.

- Könsmärkningen av yrken har en stark påverkan på könssegregeringen på arbetsmarknaden. Jag tror att de flesta har personlig erfarenhet av hur man tänker kring att det skulle finnas kvinnliga eller manliga yrken. Att kvinnor är fortsatt lämpade för de yrkena som finns inom välfärden. Det i sin tur gör att de kompetenser och kunskaper som krävs för att jobba inom välfärdsyrkena blir osynliga. Vilket gör att män som har förmågor för omsorgsarbete inte söker sig dit, säger Malin Allert.

Valen, avhoppen och förändringen

Jämställdhetsmyndigheten har förutom sitt grunduppdrag flera andra uppdrag. Ett av dem gäller Könsbundna studie- och yrkesval som ska ”främja samverkan mellan myndigheter när det gäller området könsbundna studie- och yrkesval, detta med särskilt avseende på att hjälpa aktörerna bredda sin rekryteringsbas och behålla befintliga anställda”.

- Där pekar vi på betydelsen av organisatoriska och strukturella insatser. Vi behöver rikta fokus mot organisationerna och strukturerna som gör att individer väljer inom system som skapar och upprätthåller könsskillnader mellan kvinnor och män, säger Malin Allert.

Hon pekar på att studie- och yrkesval kan vara resultatet av en lång kedja av händelser och att insatser behövs längs med hela vägen. Från man gör sitt val fram tills man börjar utbildningen, gör den klar och vidare till inträdet på arbetsmarknaden och att man stannar i yrket.

- Vi ser läckor. Det är mycket vanligare med avhopp bland män på utbildning och från välfärdsyrken. Men det vi också kan se och som är intressant är att det sker förskjutningar på arbetsmarknaden. Vilket lett till minskad könssegregation. Och då är det fram för allt kvinnor som stått för förändringen, säger Malin Allert.