Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2024 i Jämställdhet 2024 i Jämställdhetsbarometern 2024: Tre markanta kvinnor har försvunnit från makten
Jämställdhetsbarometern 2024: Tre markanta kvinnor har försvunnit från makten
tema

Jämställdhetsbarometern 2024: Tre markanta kvinnor har försvunnit från makten

| Text: Björn Lindahl

För två år sedan såg det ut som om könsfördelningen på de 24 maktpositionerna i AIN:s jämställdhetsbarometer, skulle vara jämnt fördelade inom något år. Kvinnorna hade då nått upp i 92 poäng, där 100 poäng betyder att de står lika starkt som männen. Men 2023 föll antalet kvinnliga poäng till 72 och i år blir det ett nytt fall, till 65 poäng.

 Vad är det som har skett? Den största förändringen för barometern under året som har gått är att Finlands statsminister Sanna Marin avgick den 20 juni 2023 efter att Riksdagsvalet ledde till en ny majoritet i Riksdagen, och att två starka kvinnor i Danmark valde att abdikera: Drottning Margrethe av Danmark, den 14 januari 2024, och ledaren för det största fackförbundet FH, Lizette Risgaard, den 30 april 2023.

Källa: AIN

Barometern är konstruerad får statsministern fem poäng, LO-ledare 4 poäng och statsöverhuvuden 3 poäng. Med dessa tre personer förlorade kvinnorna 12 poäng.

Dessutom har flera ministrar i Jonas Gahr Støres regering tvingats avgå på grund av politiska skandaler, vilket drabbade kvinnorna mer än männen. En skandal förde också till vissa ändringar i isländsk politik.

Så här ser det ut land för land:

                              Danmark

 

Källa: AIN

 

Landet styrs fortfarande av en kvinnlig statsminister, Mette Frederiksen, men för första gången sedan det nordiska samarbetet inleddes på 70-talet är det nu en manlig regent, Frederik X. Drottning Margrethe besteg tronen den 14 januari 1972, kort efter att det Nordiska ministerrådet upprättats året innan. I 52 år har hon lett till att Danmark fått tre poäng varje år i jämställdhetsbarometern.

Foto: Keld Navntoft/ Kongehuset

Kung Frederik X och Drottning Mary på ett officiellt foto. För första gången på 52 år har Danmark ett manligt statsöverhuvud. Foto: Stine Heilmann

Hur relevant är det att ha en drottning i en barometer som först och främst ser på politiska positioner? Svaret är att det är politiska beslut som har bestämt vem som ska vara tronföljare i alla de tre skandinaviska länderna. Den danska grundlagen ändrades för att Margrethe, som den äldste av Frederik IX:s tre döttrar, skulle kunna bestiga tronen. Även Sverige och Norge ändrade sina grundlagar. I Sverige är kronprinsessan Victoria äldst i syskonskaran, men eftersom ändringen skedde efter att lillebror prins Carl Philip var född har den Sveriges kung Carl XIV Gustav aldrig förlikat sig med att sonen inte blev tronarvinge. Det var det som skedde i Norge, där kronprins Haakon var yngre än sin syster, men där politikerna bestämde att den kvinnliga tronföljden inte skulle gälla den nuvarande generationen.

Lizette Risgaard avgick som ledare för Fagbevægelsen Hovedorganisation, FH, efter att hon anklagats för att ha trakasserat manliga medarbetare sexuellt. FH består av både det tidigare LO och tjänstemannaförbundet FTF och har skapat ett huvudbry för jämställdhetsbarometern. Eftersom både LO och FTF:s tidigare ledare Bente Sorgenfrey bägge ingick i ledningen för FH fick den under några år sex poäng i barometern, fördelade med fyra respektive två poäng på de två kvinnorna. Så avgick Bente Sorgenfrey 2022 och ersattes av Morten Skov Christiansen, som ett år senare också tog över ordförandeskapet för FH. Utvecklingen får avgöra vad som sker när FH en gång får en ny kvinnlig ordförande, om det då är motiverat att ge sex poäng till den personen, eller om det fackliga landskapet ändrat sig.

 

                                 Finland

 

Kælla: AIN

I Finland finns det inga problem för hur poängen ska fördelas på arbetsmarknadens parter. Hittills har ingen kvinna lett vare sig fackförbund eller arbetsgivarorganisationer i Finland.  Där blir det som tidigare år noll poäng.

Sanna Marin gav under sin tid som statsminister Finland ett nytt ansikte. Hon blev världens yngsta statsminister när hon tog över efter Antti Rinne 2019. Året efter blev hon också partiordförande i det socialdemokratiska partiet. Hon omgav sig med många andra, unga kvinnliga ministrar men stötte ifrån sig en del av de finska väljarna efter att en festvideo spreds på nätet. Hon valde att testa sig själv för att bevisa att hon inte använt kokain på festen.

Den nuvarande statsministern Petteri Orpo tillhör Samlingspartiet, som är det finska högerpartiet. Regeringen är en koalition som består av 19 ministrar. Åtta från Samlingspartiet, sju från Sannfinländarna, två från Svenska folkpartiet och en från Kristdemokraterna. Den tillträdde 20 juni 2023.

Trots att statsministerposten väger tungt, med fem poäng, i jämställdhetsbarometern, så har det delvis kompenserats av kvinnor på andra ministerposter, så att Finland får tre färre politiska poäng.

                                  Island

 

 Källa: AIN

Island är det enda landet i barometern som får fler poäng i år, 14 mot 12 poäng 2023. Anledningen är att finansminister Bjarni Benediktsson avgick den 10 oktober 2023, efter att en rapport från Altingsombudsmannen släppts som kraftigt fördömde hans uppträdande i samband med försäljningen av statliga aktier i banken Íslandsbanki. Benediktsson tog snabbt konsekvensen av det och avgick, men eftersom han är partiledare för det isländska Högerpariet (Sjálfstæðisflokkurinn) och därmed har en nyckelroll för att hålla i hop Katrín Jakobsdotttírs koalitionsregering, ville hon behålla honom i regeringen. Han blev därför utrikesminister istället och bytte plats med Thórdís Kolbrún Gylfadóttir som övertog som finansminister. I barometern ger det ett poäng mer. Desstom blev det ett byte på justitieministerposten, där Guðrún Hafsteinsdóttir tog över, utan att det berodde på någon politisk skandal.

                                Norge

 

Källa: AIN

Norrmännen har tidigare visat att könsfördelningen på de 24 maktpositionerna kan vara till kvinnornas favör. De 200 poängen fördelas med 40 till varje land och under statsminister Erna Solberg fick Norge 22 kvinnliga poäng redan 2014. Tio år senare är landet nere i 14 poäng.

I Norge leds LO av Peggy Hessen Følsvik sedan företrädaren Hans-Christian Gabrielsen dog av en hjärtattack den 9 mars 2021. Det är en av orsakerna till att barometern har klockan 8 den 8 mars som mätpunkt. Efter att ha tagit över som fungerande ledare blev Følsvik formellt vald på LO-kongressen 2022.

Foto: Stortinget

Det finns många sätt att mäta makten. För första gången är alla gruppledarna för de politiska partierna i det norska Stortinget kvinnor. Det har aldrig skett tidigare påpekar Stortinget i ett pressmeddelande den 8 mars. Foto: Stortinget

I den politiska turbulens som har präglat Norge den senaste tiden är det många ministrar som hamnat i blåsväder. Den norska utrikesministern Anniken Huitfeldt avgick efter att hennes man handlat aktier i ett norskt vapenföretag som regeringen fattade beslut om, medan andra ministrar visade sig ha fuskat med sina masteruppsatser på universitet, eller att de gett välbetalda styrelseuppdrag till vänner. Sammantaget ledde det till att Norge förlorar tre poäng.

                                Sverige

 

Källa: AIN

 

I Sverige har det bara varit blygsamma ändringar på maktpositionerna. Landet har för första gången fått en kvinnlig rikspolischef, sedan den 1 december 2023. Hon heter Petra Lundh och har tidigare varit riksåklagare och hovrättspresident i Svea Hovrätt.

När hon tillträdde gratulerades hon av Aftonbladet med att ha fått ”Sveriges mest hopplösa uppdrag”. Strider mellan olika kriminella gäng har lett till att antalet mord och sprängningar i Sverige är högre än i något annat europeiskt land.

 Foto: Nadine Sohier/Regeringskansliet

Petra Lundh, Sveriges nya rikspolischef. Foto: Nadine Sohier/ Regeringskansliet

Det svenska LO står inför ett ledarskifte efter att Susanna Gideonsson meddelade att hon kommer avgå i vår. Ännu har det inte utkristalliserats sig någon favorit att ta över. Gideonsson avgår på grund av privata skäl.

- Den enkla anledningen är att 2023 var ett riktigt skitår på det personliga planet, sa hon till Dagens Nyheter.

På de politiska posterna är det inga förändringar, men när Arbeidsliv i Norden intervjuade jämställdhetsminister Paulina Brandberg tog vi också upp frågan om hur viktigt det är med att ha jämställdhet på toppen:

- Det är jätteviktigt, men jag har alltid konsekvent varit emot kvotering eftersom  jag inte tror att det är rätt sätt att uppnå jämställdhet. Vi måste hitta andra sätt. Förebilder tror jag är jätteviktigt för att få upp kvinnor på olika höga positioner. Att kvinnor ska känna att det är möjligt. Att höga chefsposter är precis lika självklara för kvinnor som för män. Och det påverkar förstås hur många män och kvinnor som sitter i toppen, svarade Paulina Brandberg.

Tre olika slags makt

Lizette Risgaard avgick som ledare för FH, det största danska facket, drottning Margrethe abdikerade medan Sanna Marin avgick av efter valet i Finland. Foton: Jesper Ludvigsen, Keld Navntoft och Laura Kotila.

Så här mäter vi:

Att ha 50 procent kvinnor i en regering kan ge intrycket av att jämställdheten har uppnåtts. Men det handlar också om vilka positioner kvinnorna innehar.

Vi har fördelat 200 poäng, 40 för varje nordiskt land. 100 kvinnliga poäng motsvarar full jämställdhet.
Vi har sett på 13 ministerposter. De ger vardera ett poäng bortsett från statsministern (5) poäng, finansministern (3) och utrikesministern (2).

Vi har också tagit med ledarna för de största fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna:
LO-ordförande (4), tjänstemannafackordförande (2), akademikerfackordförande (2), arbetsgivarordförande (2) och arbetsgivar-vd (2).

Samt sex viktiga symbolpositioner:

Statschef, ordförande i högsta domstolen, centralbankschef, ärkebiskop, polischef och överbefälhavare.

Statsöverhuvudet får tre poäng, medan de övriga får ett poäng. Vi har inte tagit med ledare för stora företag, eftersom de inte utses genom en demokratisk process.
För Island har det gjorts några anpassningar. Eftersom det inte finns något försvar har vi till exempel sett på vem som är chef för kustbevakningen.

Jämställdhetsbarometern mäter vem som har makten kl 08.00 den 8 mars varje år. 

h
This is themeComment