Snabbspår till arbete för högutbildade invandrare i Sverige

- Det känns helt galet. Hit kommer folk med rätt utbildning och vi får inte ut dem på arbetsmarknaden, sade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när hon på ett presseminarium den 25 maj presenterade utvecklingen på arbetsmarknaden.

Många människor flyr till Sverige. De är ofta unga och kommer som hela familjer. Många är kompetenta, till exempel har cirka 30 procent en eftergymnasial utbildning. I en undersökning av kompetensen hos de invandrare som omfattas av etableringsuppdraget visar det sig också att deras kunskap ofta finns inom det som är bristyrken i Sverige och där arbetsgivarna har svårt att rekrytera, till exempel ingenjörer och tekniker till industrin, specialistläkare, lärare med mera. De kommer också till Sverige i en tid, då pensionsavgångarna är många och där den inhemska arbetskraften minskar med cirka 50 000 mellan åren 2014 till 2020. De utrikesfödda står för hela ökningen av arbetskraften med närmare 500 000 under samma period. 

- De kommer att bli ett mycket viktigt tillskott till arbetsmarknaden. Utmaningen är hur de ska komma i jobb och jag är förvånad över att det fungerat så dåligt hittills, sade Ylva Johansson.

I drift 2016

Regeringen arbetar nu för att påskynda de nya svenskarnas etablering på arbetsmarknaden. Under våren har regeringen träffat 60 parter för att diskutera hur man kan skynda på invandrarnas inträde på arbetsmarknaden och skapa möjligheter för de nyanlända att använda kompetensen innan den kallnar. 50 parter är intresserade och nu har tio snabbspår arbetats fram.  Under våren fördjupas arbetet också med andra nyckelaktörer för att diskutera vad som krävs, till exempel för att översätta betyg, jämföra utbildningar, krav på legitimation med mera. De första snabbspåren beräknas vara klara att sjösättas under 2016. 

Regeringens jobbagenda bygger på tre steg – investeringar, näringslivspolitik och att utbilda för rätt kompetens.  Målet är att ha Europas lägsta arbetslöshet 2020 och på Socialdemokraternas kongress den 29-31 maj är det framförallt jobben som är i fokus på temat ”framtidens jobb”. Att regelbundet visa utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden genom återkommande presseminarier är ett led i att sätta jobben på agendan. 

- Att lösa arbetslösheten är regeringens viktigaste fråga. Då är det bara verkligheten som kan ge facit och som måste styra vilka åtgärder som bör sättas in, sa Ylva Johansson. 

Utrikesfödda kvinnor träder ut i jobb

Ylva Johansson beskriver tillväxten av nya jobb som god. Antalet sysselsatta ökade med 80 000 under året som gick, samtidigt ökade arbetskraften med 70 000. Resultatet blev att sysselsättningsgraden bara ökade med 0,5 procent. 

- En tydlig trend under året som gått är att det är det utrikesfödda kvinnorna som i störst utsträckning träder ut på arbetsmarknaden, även om det är från låg nivå, sa arbetsmarknadsministern.  

Fortfarande är dock arbetslösheten hög – totalt 8,3 procent och bara en minskning med 0,4 procent sedan första kvartalet förra året. Antalet arbetslösa ungdomar har minskat med 30 000, eller 2 procentenheter under senaste året, men om man räknar bort de 86 000 ungdomar som söker jobb och är heltidsstuderande, så finns fortfarande 60 000 ungdomar som är hel- eller deltidsarbetslösa. 

Ylva Johansson är också oroad över att arbetslösheten idag är två procent högre än innan finanskrisen 2008, trots att antalet vakanser ligger lika högt som då. 

-Det här är en väldigt varningssignal och säger något om arbetsmarknadens funktionssätt. Ungefär en femtedel av arbetsgivarna har svårt att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens, vilket påverkar och hämmar tillväxten av nya jobb. Det är allvarligt och är ett av skälen till att lägga om arbetsmarknadspolitiken till mer utbildning. Vi har också ändrat arbetsförmedlingens uppdrag till att jobba mer med matchning och mer med arbetsgivarna på ett annat sätt än tidigare, sade Ylva Johansson.

Det viktiga gymnasiet

Utvecklingen visar att det efter finanskrisen har blivit allt svårare att få jobb för de som saknar gymnasieutbildning. Att antalet jobb växer påverkar inte arbetslösheten för den här gruppen. 

- Det räcker inte längre med att få in en fot på arbetsmarknaden. Vill man lösa arbetslösheten på riktigt är gymnasiekompetens i praktiken lägsta nivå på stora delar av svensk arbetsmarknad, särskilt för unga människor, sa Ylva Johansson.

Långtidsarbetslösa är den stora utmaningen, konstaterade Ylva Johansson. Det finns idag en större del som är arbetslösa väldigt länge, jämfört med krisen på 90-talet. Särskilt allvarligt är att allt fler ungdomar tenderar att fastna i långtidsarbetslösa. Det finns idag 10 000 ungdomar upp till 24 år som är arbetslösa mellan ett till två år och ytterligare 5000 som varit arbetslösa mer än två år. ”Det är ett allvarligt läge”, enligt ministern. Vilka jobbchanser har då de arbetslösa? I början är sannolikheten att få jobb ganska stor, men när tiden går minskar sannolikheten – långtidsarbetslösheten blir ett hinder i sig. 

För de funktionsnedsatta, födda utanför Europa och arbetslösa utan gymnasiekompetens är jobbchanserna ännu sämre. De börjar sin arbetslöshetstid på samma nivå som de som varit arbetslösa mer än två år. Därför behöver de hjälp direkt när de skrivs in i arbetsförmedlingen, enligt arbetsmarknadsministern. 

”Gör vad ni vill bara det fungerar”

Just nu reser en delegation runt i kommunerna på regeringens uppdrag, för att göra frivilliga överenskommelser med kommunerna. Tanken är att göra en kartläggning av alla ungdomar mellan 16-24 år, även de som inte är registrerade på arbetsförmedlingen eller som finns i skolan.

- Anledningen är att det inte räcker att ägna sig åt de som är inskrivna vid arbetsförmedlingen. Vill man komma åt problemet med ungdomsarbetslöshet på riktigt är det också viktigt att motverka avhopp i gymnasieskolan. Det gäller att hitta alla ungdomar så det inte ligger och gömmer sig någonstans, även om arbetslöshetssiffrorna stiger när fler skrivs in, sade Ylva Johansson.

Flexibilitet är nyckelordet. Åtgärderna ska ta hänsyn till den enskilde unges behov och alla arbetsförmedlingens redskap kan användas på olika sätt, så länge det främjar resultatet. Man ska ta sig genom gymnasiet på ett eller annat sätt. Det kan vara olika kombinationer av praktik, jobb och utbildning eller yrkes- och introduktionsutbildningar, men också möjlighet att få stöd om man mår dåligt. Det satsas också på traineejobb, en kombination av anställning och gymnasial yrkesutbildning inom framtida bristyrken. Inom de närmaste sju åren kommer det till exempel att behövas 130 000 undersköterskor och de som idag söker omsorgsutbildningen räcker inte på långa vägar för att fylla behovet. 

- Det gäller att vara lite fiffig och motivera ungdomar att komma tillbaka till utbildning, sade arbetsmarknadsministern.