Den rödgröna regeringen i Norge fick förnyat förtroende och får fortsätta fyra år till. Men det var en fråga som inte diskuterades under valkampanjen - NAV-reformen. Om inte den hade röstats igenom i Stortinget av samtliga partier kunde missnöjet med den ha påverkat valutgången.
Den valaffisch som fångade stämningen i Norge bäst hade Kristelig folkeparti som avsändare.
Texten var: ”När vi har det så bra - varför har vi det inte bättre?”. Det har funnits ett missnöje med att välfärdsstaten inte fungerat så bra som den borde. Under valkampanjen har både en rapport om att antalet barn som lever i fattigdom ökat från 50 000 till 85 000 på fem år, köerna inom sjukvården och lönegapet mellan kvinnoyrken och mansyrken varit viktiga teman.
Ett skäl till att köerna på många områden ökat är att Norge har varit de stora välfärdsreformernas land. Vid alla stora reformer sjunker produktiviteten medan de genomförs.
Under den förra borgerliga regeringen 2001-2005 genomfördes förstatligandet av sjukhusen. De placerades i fyra regionala hälsoföretag, som ännu inte helt hittat sin form. Därför diskuteras det nu om ett enda statligt hälsoföretag skulle äga alla sjukhusen.
Under den rödgröna regeringens första fyra år 2005-2009, genomfördes NAV-reformen. Den innebar att trygdekontoren (som hanterar pensionsfrågor) och arbetsförmedlingen som bägge är statliga, slogs samman och samlokaliserades med de kommunala socialkontoren. Målet var att användarna skulle kunna gå in genom samma dörr och få hjälp med alla sina problem. Arbetslösa kan ha behov av hjälp för många olika problem - sjukdom, rusproblem eller bristande kompetens kan vara lika viktiga orsaker som en försämrad konjunktur. En olycka kommer sällan ensam och därför är det en fördel om de offentliga åtgärderna samordnas. Eftersom 85 procent av användarna bara har behov av hjälp från en av verksamheterna slogs de inte ihop med de kommunala socialkontoren. De anställda på NAV-kontoren har därför olika arbetsgivare. Några är anställda av staten och andra av kommunen.
- Det gör att det kan vara stora skillnader i organisationskultur, löneskillnader och att arbetsvillkoren är olika, säger forskaren Kaja Reegård, som arbetar på norska FAFO och som skrivit en mastergradsuppsats om hur NAV-reformen blev till.
- NAV-reformen hade nog blivit ett hetare tema under valkampanjen om det inte hade varit tvärpolitisk enighet om reformens mål.
I en undersökning som Kommunal Rapport redovisade dagen efter det norska valet fick 1 500 lokalpolitiker frågan vad de anser om reformen på en skala från 1-5. Missnöjet var stort. Bara en procent av de tillfrågade ville ge reformen högsta betyg, medan 13 procent gav den sämsta möjliga betyg. 34 procent av kommunpolitikerna anser att reformen var misslyckad. 44 procent ger reformen en 3:a. Jämfört med samma undersökning 2006 sedan har missnöjet ökat.
- Det har skrivits mycket om hur köerna ökat. Att NAV upprättat provisoriska kontor som ska hjälpa till med att få undan de värsta köerna viser utmaningarna i genomföringsfasen. Det är många som jobbar tätt med NAV som är mycket frustrerade, säger Kaja Reegård.
Ett skäl är att de anställda ställts inför en svår uppgift - speciellt på de minsta kontoren.
- Det finns många kontor som har färre än tio anställda. På några kontor är det bara tre personer som förväntas kunna alla regler för pensioner, arbetslöshetsbidrag och socialstöd. Det är en omänsklig uppgift. Användarna ska därför hänvisas vidare till anställda med specialkompetens på de olika områdena.
I Norge finns det 430 kommuner. Alla ska ha sitt eget NAV-kontor. De sista 45 kontoren ska etableras innan mars nästa år.
De senaste fyra månaderna har antalet ärenden som inte hunnit behandlas minskat något. Men samtidigt har de ärenden som legat längre än maximumsgränser för behandling ökat med 3,8 procent, till 17 000, så att NAV bryter sina egna regler.
- Det blir bara spekulation om vad som skulle skett om inte NAV-reformen hade varit tvärpolitisk. En av dem som kritiserade reformen mest under valkampanjen var paradoxalt nog Dagfinn Høybråten i Kristelig folkeparti, som kallats ”NAV-reformens far” eftersom han förberedde genomförandet av den när han var hälsominister i den förra borgerliga regeringen. Han har varit kritisk till hur reformen genomförts, säger Kaja Reegård.
Statsminister Jens Stoltenberg (arbeiderpartiet) och kommunikationsminister Liv Signe Navarsete (senterpartiet) öppnar Nøstevetunneln den 9 september, bara fem dagar innan Stortingsvalet. Jens Stoltenberg skämtade att han därmed kan köra motorväg hela sträckan från Oslo till Hvaler, där han har sin sommarbostad.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.