Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2023 i Nordiska förbindelser och infrastruktur i Elflygplan kan ge nya trafikmönster i Norden
Elflygplan kan ge nya trafikmönster i Norden
tema

Elflygplan kan ge nya trafikmönster i Norden

| Text: Björn Lindahl, foto: Herart Aerospace

Att satsa på elektriska flygplan handlar inte bara om att få ned CO2-utsläppen. Nya, korta flyglinjer kommer också att öppna för en ny sorts arbetspendling. Dessutom kan elflygplan skapa nya jobb, både i industrin och på mindre flygfält.

Nordregio har nyligen publicerat en rapport om vilka sträckor som lämpar sig bäst för elflygplan. Det finns 186 flygfält i Norden. Eftersom den första generationen av elflygplan bara kommer ha en räckvidd på 200 kilometer, ger det en möjlighet att upprätta 1000 olika flyglinjer mellan två flygplatser.

Nordregio har emellertid tagit bort många av dessa av olika skäl, när de har kartlagt de mest gynnsamma flyglinjerna. Fokus är på flyglinjer från landsbygden till urbana områden.

Man har också valt att utesluta alla flyglinjer där resenärerna kan resa med tåg på mindre än 2,5 timmar. I Frankrike har regeringen redan av miljöskäl förbjudit alla sådana inhemska flyglinjer.

Dessutom har man räknat bort de flyglinjer som redan trafikeras med vanliga flygplan som använder fossil energi, liksom de flyglinjer som är så korta att tidsvinsten inte blir tillräckligt stor. Ytterligare en faktor är om det bor tillräckligt många människor i området runt flygplatsen för att kunna upprätthålla en flyglinje.

Tidsvinsten avgör

Kvar blir det 203 flyglinjer I Norden där elflyg skulle innebära en stor tidsvinst, definierad som att en resa med både bil och kollektivtrafik skulle ta minst 1,5 gånger så lång tid. Flera flyglinjer går över vatten, speciellt i det som kallas för Kvarken-området, det vill säga det smala området i Östersjön mellan Umeå och Vasa.

Källa: Nordregio

Ju starkare grönfärg på kartan, desto större tidsvinst med elektriskt flyg. Källa: Nordregio.

- Redan idag finns det ett tätt samarbete mellan arbetsmarknaderna i Kvarken-området och efterfrågan på arbetskraft förväntas öka. Ett exempel är Northvolts batterifabrik i Skellefteå, där finsk arbetskraft kommer att vara avgörande. Tidigare studier, som det så kallade FAIR-projektet, har kommit fram till att elektrisk flygtrafik är det billigaste sättet att öka tillgängligheten mellan arbetsmarknaderna i Kvarken-området, skriver Tove Lundberg, som gjort studien.

FAIR-projeketet, som hon hänvisar till, presenterade en rapport, skriven av professor Lars Westin vid Umeå universitet 2021. Där ges en historisk översikt hur de nordiska ländernas flygförbindelser idag sker som ekrar från ett nav, där huvudstäderna är i mitten och där det nästan inte finns några tvärförbindelser.

Källa: Kvarkenrådet

Flygförbindelserna på 50-talet, jämfört med 90-talet. Nästan all flygtrafik går till och från flygplatserna vid ländernas huvudstäder. Elflygplan skulle kunna bryta det mönstret. Källa: Kvarkenrådet.

- Ett försök på att återetablera, utveckla och bredda ett regionalt flyglinjenät i Kvarkenregionen kommer att möta kraftig konkurrens från de dominerande nav- och ekerorienterade flygnätverken som är etablerade på nationell nivå, påpekar Lars Westin.

Om de olika länderna lyckas samordna sin flygfartspolitik och regler, borde det ändå finnas möjligheten att upprätta en tvärförbindelse mellan Uleåborg i Finland, Umeå i Sverige och Bodö i Norge, anser han. 

Men det blir inte lätt:

"De väletablerade flytgförbindelserna med huvudstäderna kan över tid ha lett till att affärrsverksamheten går i den riktningen, samtidig som uthålligheten för att etablera och informera om nya regionala marknader kankse inte är tillräcklig. Eftersom flygrafik enligt lagen inte är en del av den offentliga svenska regionala  luftfartspolitiken, finns inte heller de offentliga medlen som skulle kunna användas för att utveckla de regionala flygförbindelserna."

Norge subventionerar regionflyget

I Norge är emellertid regionalflyget en del av luftfartspolitiken och staten upprätthåler ett antal flygförbindelser med mindre flygplanstyper. I början av året presenterade regeringen en vitbok om luftfartspolitiken.

Det finns 37 mindre och mellanstora norska flygplatser, Sammanlagt står de inte för mer än 7 procent av trafikvolymen. Även om Norge genom EES-avtalet följer samma regler för luftfarten som i EU, finns det en möjlighet även enligt dessa regler att ge monopol till en aktör på vissa flyglinjer, som så kan få statligt stöd. Detta måste emellertid ske genom en öppen anbudsprocess. Från den 1 april i år kommer stödet sammanlagt uppgå till nästan 900 miljoner norska kronor per år. 

Tack vare att det regionala flygstödet upprätthåller ett 50-tal förbindelser har 90 procent av den norska befolkningen tillgång till en flygplats som ligger högst 90 minuters körtid från det lokala kommuncentret. De flesta på fastlandet i Norge har därmed också möjligheten att genomföra en dagsresa till och från Oslo. 

"God testarena"

"Norges flygplatsinfrastruktur gör att landet kan vara en god testarena för noll- och lågutsläppsflyg" påpekas det i vitboken.

Regeringens mål är att sådana flyg kan börja användas på de subventionerade flyglinjerna från och med 2028 om den tekniska utvecklingen gör det möjligt. 

Vilken sorts elflygplan som lämpar sig bäst är för tidigt att avgöra. 

- Det som är helt säkert är att dessa flygplan kommer att se radikalt annorlunda  ut mot vad vi är vana vid idag, skriver författarna av boken Fundamentals of Electric Aircraft. 

En teknik som idag används på hangarfartyg är så kallade VTOL-flygplan, där bostäverna står för Vertical take-off and landing. Flygplanen är en slags hybrid av flygplan och helikoptrar. Det finns enligt författarna mer än 70 olika projket att utveckla elektriska VTOL-plan runtom i världen. Det skulle innebära att trafiken skulle kunna ske från landningsbanor som inte är större än en helikopterplatta.

Ett elflygplan som ser mer konventionellt ut är det som har utvecklats av det svenska företaget Heart Aerospace som har sitt huvudkontor i Göteborg. Dess ES-30 modell ska lanseras 2028. Flygplanet kan ta 30 passagerare, behöver en landningsbana på 1100 meter. Med batterier har det en räckvidd på 200 kilometer, men i hybridform med andra bränslen, upp till 800 kilometer med 25 passagerare. 

Avtal med Åland

I mars i år tecknade företaget ett avtal med Ålands landskapsregering om att använda ES-30 för att utveckla en hållbar lufttrafik för ögruppen. 

- Åland har haft en positiv befolkningstrend under de senaste 50 åren och fortsätter att växa varje år. Efetrsom vi är ett ösamhälle är våra flygförbindelser livsviktiga för oss, men det är också miljön. Det är därför tystgående elflygplan med nollutsläpp är högst intressanta för oss, säger Fredrik Karlström, som är handels- och industriminister i landskapsregeringen. 

Elflygplan över Åland

Ålands landskapsregering har ingått ett samarbetsprojekt med den svenska elflygplansproducenten Heart Aerospace om att undersöka hur företaget ES-30-flygplan kan användas för att ge ålänningarnba tystgående och utsläppsfria flygförbnindelser. På bilden ovanför flyger elflygplanet över Åland.

h
This is themeComment